Fredag idag!
Idag var det alltså fredag och veckan börjar åter igen samlas till sitt slut, tycker dessa veckorna bara går och går men ingen nytta får man utav det. För denna dagen finns det planer, men som sagt, det brukar ju aldrig bli vad man tänkt sig så vi får väl se :)
Ibland kan jag undra ifall det någon gång kommer vara lungt på den psykologiska sidan av kroppen, för just nu känns det bara som att sak på sak händer och lägger sig på lager utan att varken jag eller någon annan rycker i trådarna. Visst kan så är det endast en själv som kan dra i sina alldeles egna, men dom som inte tillhör i den gruppen och alltså involverar andra kan ju behöva lite hjälp då med kanske. Men det är klart, kanske bara jag som ser det på det viset och då är det ju faktiskt jag egentligen som får göra något åt det. Med tanke på att det i så fall även är jag som grubblar på det, och grubbla har ju aldrig vatt direkt kul.
Nu passar jag iallafall Néon och väntar på att frugan ska komma hem från jobbet och stiga in i lägenheten, och nu tror jag allt att jag är lite hungrig så en matbit hade ju inte suttit helt fel faktiskt.
=)
Ibland kan jag undra ifall det någon gång kommer vara lungt på den psykologiska sidan av kroppen, för just nu känns det bara som att sak på sak händer och lägger sig på lager utan att varken jag eller någon annan rycker i trådarna. Visst kan så är det endast en själv som kan dra i sina alldeles egna, men dom som inte tillhör i den gruppen och alltså involverar andra kan ju behöva lite hjälp då med kanske. Men det är klart, kanske bara jag som ser det på det viset och då är det ju faktiskt jag egentligen som får göra något åt det. Med tanke på att det i så fall även är jag som grubblar på det, och grubbla har ju aldrig vatt direkt kul.
Nu passar jag iallafall Néon och väntar på att frugan ska komma hem från jobbet och stiga in i lägenheten, och nu tror jag allt att jag är lite hungrig så en matbit hade ju inte suttit helt fel faktiskt.
=)
Saras julklappslista :)
-
Pengar.
- Linser (Höger 1.50 , Vänster 1.75).
- Videokamera.
- Rosa digitalkamera med minne och kameraväska.
- Smink (puder, rouge, ögonskugga, foundation, maskara).
- Löshår/Clips.
- Högtalare.
- Presentkort (Gina Tricot, H&M, Guldfynd, Glitter).
- Shampoo, balsam, tvål.
- Rakhyvlar och raklödder.
- Lakan, handdukar, filtar.
- Underkläder och strumpor.
- Hårspray & hårnålar.
- Spikmatta.
Nu är det dags för jul igen och självklart ska en önskelista finnas till då för alla julklappar man önskar sig =D
Förvirrad!
Herregud, ja det kan man lugnt säga. Vissa människor förstår jag mig bara inte på, hur mycket jag än försöker så finns det fortfarande saker hos vissa som fortfarande kan överaska mig.. tydligen!
Det känns som att jag fortfarande är i chock, det som hände mig alldeles precis är defenitivt INTE OKEJ. Man gör inte så, det är en sak som är säkert, sen kan man dra till med hundra tusentals ursäkter, men det hjälper faktiskt inte i ett sånt här sammanhang och nu får det baskemig vara slut, och denna gången hoppas jag för min egen del och för mitt eget bästa att jag håller det. För nu är det bevisat att det är någonting som är snett, vad det är vet jag faktiskt inte men det är iallfall inte såhär det ska vara, så mycket vet jag. Om det är det här som kallas kärlek så vill jag faktiskt inte vara med på den banan, men bättre vett än så har jag förhoppningsvis så jag förstår att det inte är det som är kärlek. Inte riktig kärlek, och just nu så känner jag att jag behöver någon som uppskattar och älskar mig för den jag är och inte för den jag borde vara och om jag inte får det så kan det va sålänge, även om man kan känna stort behov av närhet, men om det är såhär det ska sluta så nöjer jag mig med vanlig hederlig vänskapskärlek för det kan få en att må så mycket bättre än vad man kan förstå själv ibland. Svartsjuka, hat, irritation, tjabb, bråk, negativa sidor över huvud taget är jag helt tom på, helt trött på. Orkar inte mer nu, har varit såhär för länge. Det värsta är att jag har sagt det förut, men för min absolut egen skull så hoppas jag innerligen att det är den sista, åtmindstonde i den här relationen. För jag blev riktigt rädd, riktigt rädd faktiskt och så ska det inte vara. Sen får alla säga vad dom vill, tro på vad dom vill. Men det är endast jag som kan känna det jag gör, se det jag ser och uppleva det jag upplever. Och även endast jag som kan vända på mitt liv och det är det dags för, det är dags att vända på det fullständigt. Ta tag i mitt liv och visa att jag kan, bara jag vill.
Är oehört tacksam över den kärleken jag får utav de som uppskattar mig för den jag är.
Det känns som att jag fortfarande är i chock, det som hände mig alldeles precis är defenitivt INTE OKEJ. Man gör inte så, det är en sak som är säkert, sen kan man dra till med hundra tusentals ursäkter, men det hjälper faktiskt inte i ett sånt här sammanhang och nu får det baskemig vara slut, och denna gången hoppas jag för min egen del och för mitt eget bästa att jag håller det. För nu är det bevisat att det är någonting som är snett, vad det är vet jag faktiskt inte men det är iallfall inte såhär det ska vara, så mycket vet jag. Om det är det här som kallas kärlek så vill jag faktiskt inte vara med på den banan, men bättre vett än så har jag förhoppningsvis så jag förstår att det inte är det som är kärlek. Inte riktig kärlek, och just nu så känner jag att jag behöver någon som uppskattar och älskar mig för den jag är och inte för den jag borde vara och om jag inte får det så kan det va sålänge, även om man kan känna stort behov av närhet, men om det är såhär det ska sluta så nöjer jag mig med vanlig hederlig vänskapskärlek för det kan få en att må så mycket bättre än vad man kan förstå själv ibland. Svartsjuka, hat, irritation, tjabb, bråk, negativa sidor över huvud taget är jag helt tom på, helt trött på. Orkar inte mer nu, har varit såhär för länge. Det värsta är att jag har sagt det förut, men för min absolut egen skull så hoppas jag innerligen att det är den sista, åtmindstonde i den här relationen. För jag blev riktigt rädd, riktigt rädd faktiskt och så ska det inte vara. Sen får alla säga vad dom vill, tro på vad dom vill. Men det är endast jag som kan känna det jag gör, se det jag ser och uppleva det jag upplever. Och även endast jag som kan vända på mitt liv och det är det dags för, det är dags att vända på det fullständigt. Ta tag i mitt liv och visa att jag kan, bara jag vill.
Är oehört tacksam över den kärleken jag får utav de som uppskattar mig för den jag är.
<3
Fredag och filosofisk!
Vissa val i livet är faktiskt svårare än vad man själv tror först att dom ska vara. Så nu bara för att jag kanske inte varit så försiktig eller tänkt så mycket som jag kanske borde, eller som man känner att man borde när man tänler tillbaka, men iallafall så nu sitter jag här och vet varken ut eller in. Samtidigt som jag vet vad jag ska göra, så vet jag ändå inte vad jag ska göra.. Det är så jobbigt liksom, känns lite som livets val, livets kris, livets vändning, och det är det nog också egentligen eller det kan iallall bli det, men det är klart allt blir vad man gör det till. Men är jag redo, redo för något av allternativen, skulle jag klara av att ta ett stort kliv ut i vida världen, och på kanske egna ben. Det är väl egentligen inte så jag vill ha det, men vad ska man göra åt saken egentligen?
Ungefär som livets fråga faktiskt, bara det att här står jag utan något vidare svar och bara känner mig liten i mina stora strumpor, känner då att jag måste köpa ett par lagom nästa gång så att jag känner mig mer stabil. Men när kommer jag köpa dessa strumporna?
Idag är det fredag och kvällen kommer bli lugn, och utan min bästaste Karlsson, men man kan väl inte vara varje dag kanske?
Jag har tillochmed varit så lat idag så att jag inte ens klätt på mig än, men får väl göra det nu :)
Ungefär som livets fråga faktiskt, bara det att här står jag utan något vidare svar och bara känner mig liten i mina stora strumpor, känner då att jag måste köpa ett par lagom nästa gång så att jag känner mig mer stabil. Men när kommer jag köpa dessa strumporna?
Idag är det fredag och kvällen kommer bli lugn, och utan min bästaste Karlsson, men man kan väl inte vara varje dag kanske?
Jag har tillochmed varit så lat idag så att jag inte ens klätt på mig än, men får väl göra det nu :)
Men det är ju faktiskt lördag!
Ja, jag måste faktiskt erkänna att det inte känns helt okej att bara sitta hemma och glo en lördagkväll när alla andra skrattar och stojar. Visst är det mysigt att umgås med familjen, men dom bor jag ju med hela veckorna så kan ju mysa med dom lite när man vill egentligen. Jag menar inte det att jag vill till stan och supa huvudet av mig, bara att jag vill umgås lite och vara lite social. För det är det jag trots allt är, social, jag är väldigt social av mig faktiskt. Och det är ju ändå på helgen som de felsta andra orkar vara sociala tillbaka eftersom det är då man är ledig från skola eller jobb, åtmindstonde för de flestas del.
Jag hade tyckt det vatt trevligt att umgås lite ikväll, men dock ska ju någon vilja umgås med mig också eller kunna ta hem mig till sig. Haha!
Men någonting får man väl göra med sitt liv och jag tror att jag börjar med att duscha. =)
Jag hade tyckt det vatt trevligt att umgås lite ikväll, men dock ska ju någon vilja umgås med mig också eller kunna ta hem mig till sig. Haha!
Men någonting får man väl göra med sitt liv och jag tror att jag börjar med att duscha. =)
Lördag och ingenting i almenackan!
Ibland blir man bara tom, och det känner jag mig just nu. Fast samtidigt känner jag saknar, saknad utav något äkta, saknad av den bästa, saknad av dom bästa. Känner mig ensam utan min telefon, utan att kunna kontakta mina vänner. Sånt man får leva med, men känns ändå dumt, inte bra!
Jag älskar dom äkta,
vaktar mig för dom falska,
tar ut mina svaga sidor på dom starka,
ger ut min aggression på dom jag älskar mest,
förlitar mig på dom som står mig närmast.
Saknar min babe , vart är du när du ska vara med mig? <3
Allt kan gå både upp och ner!
Nehe, om man skulle sätta sig ner och fundera över sina mål i livet och se ifall man kommer någonstans. Kan ju inte gå sämre än nu iaf :)
Klart att alla kan känna sig misslyckade ibland, och jag har ofta mina känslor inom mig som jag inte vill släppa ut på grund av olika själ. Visst det kan vara fel av mig och göra så och jag vet väl inte riktigt varför jag gör så heller egentligen. Men det känns väl på något vis bättre att slippa prata om det och så blir det så himla jobbigt när det dyker upp. Jag kan ha en tendens till att misstolka vissa folk ibland, det är inget jag gör med avsikt såklart men det kan bli så tokigt. Men ibland kanske man även kan fundera på på vilket sätt man lägger upp det man säger så antt det inte blir helt fel heller. Om man nu tex säger saker för att man bryr sig så kan man ju nämna det också i sammanhanget, och att man förklrar lite bättre till hur man resonerar och förklarar hur man verkligen tänker. För det kan nämnligen vara på det viset som man misstolkar varandra annars och det är ju inte det bästa, det är då det blir massa fel och massa dumma tankar man vet inte hade behövt vara där egentligen.
Just nu är mitt liv lite som en dimma som jag borde reda upp så att det blir en klar himmel, men det är inte alltid så lätt. Och det största problemet med mig är väl även att är jag inte sugen så är det inte så kul att ta tag i saker och ting, men när jag väl blir sugen så kan jag hålla på hur länge som helst.
Om det nu känns som att jag bara sitter och tycker synd om mig själv hela dagarna, så är det absolut inte menat så. Visst tycker vi alla synd om oss själva ibland, och själviska måste vi vara det med ibland. Men jag menar ju absolut inte på det viset att det är det enda jag gör att tycka synd om mig för sådant trams gillar jag inte. Det är inte min grej direkt. Så då är det väl upp till mig nu att motbevisa detta !
Jag vet att jag kan vara dum ibland, men det kan du också. Jag saknar dig och jag älskar dig och det är jättejobbigt att du har flyttat så långt bort som till Mora för då träffas vi knapt alls, med tanke på att vi träffades mer sällan redan när du bodde hemma. Jag vet att jag saknar dig och att jag älskar dig och det vet du med, och det är klart att man vill höra det ibland speciellt när man bryr dig. Men jag vet däremot inte vad det är som hindrar mig från att säga det, vad det är jag är rädd för, eller om det helt enkelt soitter i mig att jag inte haft någon sådan relation med någon av mina familjemdelemmar någonsin innan. Att jag kanske är ovan vid livet som det är nu, att det känns konstigt att växa upp och infinna sig i att helt lötlsigt bli vuxen på heltid. Och min största rädsla är trots allt att jag är rädd för sådant jag inte vet någonting om och sådant jag inte kan någonting om. Och så har jag alltid avundats mina 3 syskon på hur väl dom kan ta hand om varandra och hela familjen och hur bra dom passar tillsammans, och så har jag själv stött ut mig själv för jag inte känt mig lika mycket vädrig för att jag inte känt eller känner mig lika bra som dom, att jag inte heller vet vad jag är bra på om jag nu ens är bra på något alls. Fast samtidigt så vet jag att det är fel att tänka så. Men det är skönt att prata, men så är jag så rädd att ni ska misstolka det jag säger och därför har jag väl valt att vara tyst och bara infinna mig i att finnas till. Att det är därför jag istället valt att kunna ta mer plats hos mina komåisar för att jag känner mig uppskattad där, där vet jag hur det är. Jag vet inte hur det skuller bli om jag tog mer plats hemma, reaktioner, missförstånd, blickar, prat, skratt, flin. Ja allting egentligen, jag vill men jag vågar helt enkelt inte...
Rädd för det jag inte känner till, det jag inte vet något om.
Klart att alla kan känna sig misslyckade ibland, och jag har ofta mina känslor inom mig som jag inte vill släppa ut på grund av olika själ. Visst det kan vara fel av mig och göra så och jag vet väl inte riktigt varför jag gör så heller egentligen. Men det känns väl på något vis bättre att slippa prata om det och så blir det så himla jobbigt när det dyker upp. Jag kan ha en tendens till att misstolka vissa folk ibland, det är inget jag gör med avsikt såklart men det kan bli så tokigt. Men ibland kanske man även kan fundera på på vilket sätt man lägger upp det man säger så antt det inte blir helt fel heller. Om man nu tex säger saker för att man bryr sig så kan man ju nämna det också i sammanhanget, och att man förklrar lite bättre till hur man resonerar och förklarar hur man verkligen tänker. För det kan nämnligen vara på det viset som man misstolkar varandra annars och det är ju inte det bästa, det är då det blir massa fel och massa dumma tankar man vet inte hade behövt vara där egentligen.
Just nu är mitt liv lite som en dimma som jag borde reda upp så att det blir en klar himmel, men det är inte alltid så lätt. Och det största problemet med mig är väl även att är jag inte sugen så är det inte så kul att ta tag i saker och ting, men när jag väl blir sugen så kan jag hålla på hur länge som helst.
Om det nu känns som att jag bara sitter och tycker synd om mig själv hela dagarna, så är det absolut inte menat så. Visst tycker vi alla synd om oss själva ibland, och själviska måste vi vara det med ibland. Men jag menar ju absolut inte på det viset att det är det enda jag gör att tycka synd om mig för sådant trams gillar jag inte. Det är inte min grej direkt. Så då är det väl upp till mig nu att motbevisa detta !
Jag vet att jag kan vara dum ibland, men det kan du också. Jag saknar dig och jag älskar dig och det är jättejobbigt att du har flyttat så långt bort som till Mora för då träffas vi knapt alls, med tanke på att vi träffades mer sällan redan när du bodde hemma. Jag vet att jag saknar dig och att jag älskar dig och det vet du med, och det är klart att man vill höra det ibland speciellt när man bryr dig. Men jag vet däremot inte vad det är som hindrar mig från att säga det, vad det är jag är rädd för, eller om det helt enkelt soitter i mig att jag inte haft någon sådan relation med någon av mina familjemdelemmar någonsin innan. Att jag kanske är ovan vid livet som det är nu, att det känns konstigt att växa upp och infinna sig i att helt lötlsigt bli vuxen på heltid. Och min största rädsla är trots allt att jag är rädd för sådant jag inte vet någonting om och sådant jag inte kan någonting om. Och så har jag alltid avundats mina 3 syskon på hur väl dom kan ta hand om varandra och hela familjen och hur bra dom passar tillsammans, och så har jag själv stött ut mig själv för jag inte känt mig lika mycket vädrig för att jag inte känt eller känner mig lika bra som dom, att jag inte heller vet vad jag är bra på om jag nu ens är bra på något alls. Fast samtidigt så vet jag att det är fel att tänka så. Men det är skönt att prata, men så är jag så rädd att ni ska misstolka det jag säger och därför har jag väl valt att vara tyst och bara infinna mig i att finnas till. Att det är därför jag istället valt att kunna ta mer plats hos mina komåisar för att jag känner mig uppskattad där, där vet jag hur det är. Jag vet inte hur det skuller bli om jag tog mer plats hemma, reaktioner, missförstånd, blickar, prat, skratt, flin. Ja allting egentligen, jag vill men jag vågar helt enkelt inte...
Rädd för det jag inte känner till, det jag inte vet något om.
Förlåt för att jag är dum ibland, jag menar inte det.
Men det är klart att jag älskar dig älskade syster!
Och er alla i min familj, jag är er evigt tacksam
över det ni gör för kmig och hur ni ställer upp på alla vis.
Även om jag kan vara dålig på att visa det ibland.
Men det är ni som är min familj och det är er jag levt med
sen den dagen jag jag kom till världen,
ni är det bästa som finns i mitt liv.
Vilken helg :)
Hahaha, ja vilken helg detta har varit, men jag kan ju inte klaga!
Även fast jag dock råkade bli lite dull i lördags och tiden gick så jäkla fort även fasst det samtidigt kändes som man var där en hel vecka så var det himla roligt och trevligt. Mycket trevligt folk, iallafall utav det jag minns. Och lille mammsen så arger hon blev för att hon inte tyckte att jag uppförde mig, men det händer väl alla att det kurrar i magen ibland. Ja, Lasse Stefanz dom är bra dom!
Detta får göras om, men dock eftersom det heller inte blev så mycket buggande så kan jag hålla med om att mitt tillstånd kunde vara lite bättre till nästa gång faktiskt. För full för att reda utt att bugga, ne det går ju inte ihop sig. Det försår man ju, speciellt eftersom det är det man åker till Boda för att göra. Ja herregud vilken kvinna jag är!
Dessutom så är jag en mobil fattigare efter i lördags med, och ett stort tack till dom som höll reda på mig medans Karlsson va på sitt håll och drack massa piggelin, tur för henne att jag älskar henne ändå :)
Men jag har iallafall varit inne på arbetsförmedlingen och skrivit in mig som arbetslös, eftersom jag mycket riktigt är arbeslös och har ingenting. Inte ett jota alls! Dumt de! Men de ska se till att ordna sig de med. . Jah, för såhär kan jag ju faktiskt inte ha det och såhär kan jag faktiskt inte leva!
Ikväll blir det lugnt och imorgon blir det städastäda och städa i Peters lägenhet =)
Är det någon som vill ha det städat hos sig eller i sin bil så bara hör av er, gör det mot betalning ;D . Någonstans måste jag ju få pengar ifrån (A) .
Det blir nog bra :)
Jani, nu är det lite mycket i mitt liv och ingen ordning på det får jag heller. Fast klart, kanske ska lyfta på asen lite mer istället. För inget gör sig av sig själv faktiskt, det är väl bara till att inse att jag faktiskt blivit lite lat. Men däremot har jag börjar med att röra lite på mig och det är faktiskt ett steg i rätt riktning.
Sen har jag tagit ur mitt hår nu med, känns lite tomt om jag fårt säga det själv och så ser det ut som ett litet trassel. Men det är bara att hoppas på det bästa och att det kommer gå ur, annars får vi se vad vi gör åt det :) .
Pengar är också ett trassligt fenomen, jag som gillar att städa åt andra kanske borde starta en städfirma. Om det är någon som vill ha det städat ställer jag upp mot betalning :D
Nehe, nu ska jag allt ställa mig i duschen och försöka få denhär dagen till någon nytta iaf ! :)
Sen har jag tagit ur mitt hår nu med, känns lite tomt om jag fårt säga det själv och så ser det ut som ett litet trassel. Men det är bara att hoppas på det bästa och att det kommer gå ur, annars får vi se vad vi gör åt det :) .
Pengar är också ett trassligt fenomen, jag som gillar att städa åt andra kanske borde starta en städfirma. Om det är någon som vill ha det städat ställer jag upp mot betalning :D
Nehe, nu ska jag allt ställa mig i duschen och försöka få denhär dagen till någon nytta iaf ! :)
Om du lämnade mig nu!
Sekunder kan vara långa!
Tänk på vad några sekunder kan förändra en hel framtid, kan få en att fundera på en hel listid, få en att förstå, få en att fundera, få en att må bra, få en att bli katastrofalt ledsen, få en chockad, få en totalförvirrad. . Och att dessa sekunder kan få en att känna alla dessa känslor samtidigt, kan tyckas mäktigt samtidigt som jag åter igen brister ut i gråt av en förvirrad situation men som jag egentligen länge väntat på. Eller så var det helt enkelt så att det hade tagit för långt tid av väntande nu så jag trodde att det kanske ändå skulle bli bra, eller nej så var det faktiktiskt inte. Men jag hoppades däremot, och det går inte att klandra för hoppet är det sista som lämnar ens sida. Kanske hoppas jag fortfarande, eller har det försvunnit nu när jag fått mitt svar på dessa få sekundrar som senare blev till flertal långa konstiga lustiga minutrar?
Saken är väl den att även om jag egentligen visste om det innerst inne så är det ändå någonting som man inte vill ska vara så, samtidigt som jag själv över olika anledningar har mått väldigt dåligt eller faktiskt egentligen fortfarande mår väldigt dåligt över. Det är givetvis saker jag bearbetar på bästa sätt, men vissa saker är svårare än andra men ingenting löser sig av sig själv. . .
Saken är väl den att även om jag egentligen visste om det innerst inne så är det ändå någonting som man inte vill ska vara så, samtidigt som jag själv över olika anledningar har mått väldigt dåligt eller faktiskt egentligen fortfarande mår väldigt dåligt över. Det är givetvis saker jag bearbetar på bästa sätt, men vissa saker är svårare än andra men ingenting löser sig av sig själv. . .
Back on track!
Har inte kunnat komma in och skriva här på ett tag för inte haft något internet, och sedan jag skrev sist har det hänt lite saker!
Jag har numer flyttat hem till mamma och pappa i Bränteknuva igen och håller på att få allt iordning, det känns lite annorlunda med tanke på att jag trodde att jag hade bott hemma för sista gången innan jag flyttade för ett år sedan. Men det får gå, får ju bli såhär när man inte har varken pengar, jobb eller skola.
Men det ska nog lösas upp det också får vi hoppas :)
Just nu känner jag faktiskt inte för att skriva mycket mer, mer än att mina känslor är väldigt oense och förvirrade men nu känner jag mig inte tom. . . Bara sjuk!
Jag har numer flyttat hem till mamma och pappa i Bränteknuva igen och håller på att få allt iordning, det känns lite annorlunda med tanke på att jag trodde att jag hade bott hemma för sista gången innan jag flyttade för ett år sedan. Men det får gå, får ju bli såhär när man inte har varken pengar, jobb eller skola.
Men det ska nog lösas upp det också får vi hoppas :)
Just nu känner jag faktiskt inte för att skriva mycket mer, mer än att mina känslor är väldigt oense och förvirrade men nu känner jag mig inte tom. . . Bara sjuk!
Städastädastäda, varje fredag och varje jul, det tycker jag är kul!
Gud vad fin lägenheten är, verkligen jättefin. Städade från kl 14 till klockan 22 igår, med endast två små 10 minuterspauser. Så nu är lägenheten glänsande fin och nu trivs man mycket bättre här hemma, lite synd dock att vi ska flytta nu då när det är ordning och reda !
Men det blir nog bra det också, får vi hoppas på iallafall.
Idag har jag varit hos tandläkaren och kollat på mina fina tänder, han sa att dom var jättefina och jag hade inte ens tandsten. Då blev jag glad, även fast det för någon sekund kändes som att han ville ta sönder kinderna på mig så som han slet. Men det gick fort iallafall =)
Har även haft en heldag hos Madde idag, försökt få kisarna att bli vänner och legat på spikmatta, försökt titta på film med somnade visst någon runda istället. Även lagat mat och "hjälpt" till med tvätten. Maten blev dock inte så lyckad, korvarna smakade som att dom var 100år gamla. Inte helt okej må jag säga! Men det slank ner, pommesena blev dock mycket bättre.
Tack för denna dagen, även fast du lurade mig ;)
Jag blir tokig av att inte veta, nu har det gått lite lång tid måste jag säga. Jag orkar inte längre att bara duga ibland, blir knäpp av att inte veta någonting, vad är egentligen det egentliga problemet?
Allt eller inget, hört det uttrycket förut?
Nu får det vara nog iallafall!
Men det blir nog bra det också, får vi hoppas på iallafall.
Idag har jag varit hos tandläkaren och kollat på mina fina tänder, han sa att dom var jättefina och jag hade inte ens tandsten. Då blev jag glad, även fast det för någon sekund kändes som att han ville ta sönder kinderna på mig så som han slet. Men det gick fort iallafall =)
Har även haft en heldag hos Madde idag, försökt få kisarna att bli vänner och legat på spikmatta, försökt titta på film med somnade visst någon runda istället. Även lagat mat och "hjälpt" till med tvätten. Maten blev dock inte så lyckad, korvarna smakade som att dom var 100år gamla. Inte helt okej må jag säga! Men det slank ner, pommesena blev dock mycket bättre.
Tack för denna dagen, även fast du lurade mig ;)
Jag blir tokig av att inte veta, nu har det gått lite lång tid måste jag säga. Jag orkar inte längre att bara duga ibland, blir knäpp av att inte veta någonting, vad är egentligen det egentliga problemet?
Allt eller inget, hört det uttrycket förut?
Nu får det vara nog iallafall!
Livet bjuder på allt !
Jag blir bara så ledsen när jag upptäcker att jag helt plötsligt är bortglömd, att jag inte finns i vissa andras liv längre, när man är som bortblåst, precis som jag aldrig funnits i erat liv alls. När jag egentligen hjälpt och förgyllt erat liv.
Visst, jag ska inte lägga ner någon större energi på detta, men känna sig som bortblåst och alldeles bortglömd det gör faktiskt ont, för en gång så har jag faktiskt funnits där. Även om ni väljer att ta bort mig från era liv nu så har jag funnits för er, olika tid för olika personer. Vissa i flera år och vissa i färre, men jag har stått upp för er, jag har ställt upp för er, försvarat er, funnits för er, älskat er, visat respekt för er, skrattat med er, gråtit med er, delat mig själv med er, allt detta gjorde jag för jag trodde att ni var några som jag skulle få ha vid min sida och inte för att sedan få känna er rygg vändas mot mig och kanske när jag behövde er som mest. Jag trodde ni kände mig, så mycket jag har gett ut mig själv och så mycket ni sa, så mycket jag sa, jag trodde ni kände mig, jag trodde verkligen det, men sen visar det sig att det nog inte var så trots allt. För om ni hade kännt mig hade ni vetat att det inte var jag, att det inte var min grej att säga så, det värsta är att jag fick inte ens någon chans att förklara mig, inte hos den personen dom jag verkligen egentligen ville göra det för iallafall.
Det handlar inte om att jag vill vända någon ryggen, eller om att jag ska tycka mig vara bättre än alla andra, jag vill bara berätta vem jag är, hur jag är, vad jag har gjort för jag står för mig själv. Jag står för det jag gör, jag står för både negativa och positiva saker som jag gjort eller gör och det vet NI egentligen!
Nu är det dags att börja om, börja på nytt, sköta sig, skärpa sig, fixa. Och absolut fixa det också :)
Visst, jag ska inte lägga ner någon större energi på detta, men känna sig som bortblåst och alldeles bortglömd det gör faktiskt ont, för en gång så har jag faktiskt funnits där. Även om ni väljer att ta bort mig från era liv nu så har jag funnits för er, olika tid för olika personer. Vissa i flera år och vissa i färre, men jag har stått upp för er, jag har ställt upp för er, försvarat er, funnits för er, älskat er, visat respekt för er, skrattat med er, gråtit med er, delat mig själv med er, allt detta gjorde jag för jag trodde att ni var några som jag skulle få ha vid min sida och inte för att sedan få känna er rygg vändas mot mig och kanske när jag behövde er som mest. Jag trodde ni kände mig, så mycket jag har gett ut mig själv och så mycket ni sa, så mycket jag sa, jag trodde ni kände mig, jag trodde verkligen det, men sen visar det sig att det nog inte var så trots allt. För om ni hade kännt mig hade ni vetat att det inte var jag, att det inte var min grej att säga så, det värsta är att jag fick inte ens någon chans att förklara mig, inte hos den personen dom jag verkligen egentligen ville göra det för iallafall.
Det handlar inte om att jag vill vända någon ryggen, eller om att jag ska tycka mig vara bättre än alla andra, jag vill bara berätta vem jag är, hur jag är, vad jag har gjort för jag står för mig själv. Jag står för det jag gör, jag står för både negativa och positiva saker som jag gjort eller gör och det vet NI egentligen!
Nu är det dags att börja om, börja på nytt, sköta sig, skärpa sig, fixa. Och absolut fixa det också :)
Speciell men nödvändig dag!
Idag vaknade jag upp och kände att jag verkligen inte ville rubba mig en enda meter från sängen, jag ville bara ligga kvar och sova sova sova. Fast sen kom jag på att jag har gjort så lite för länge nu, men då fick jag typ mer ångest över det och ville sova bort det också så jag låg kvar en liten stund till och tänkte göra det när jag sedan kom på mig själv att det blir faktiskt inte bättre av att sova bort allting, snarare tvärtom. Sedan kände jag även att jag inte ville göra mamma besviken mer, inte efter vårat samtal vi hade igår. Så då var det bara att stiga upp, koka kaffe till behaget som dricker det, fortsätta på städningen och rensningen av lägenheten, fixa sig iordning, äta frukost, fixa färdigt sig och sedan bege sig till skolan för att försöka reda upp mitt förvirrande liv.
Väl på skolan fick jag reda på en inte allt för rolig sak, så det var bara att prata med syster ock kurator om nya lösningar och funderingar´, så där satt jag först med syster i en halvtimme och diskuterade för att sedan bege mig in till kuratorn för att forstätta filosofera i ytterligare drygt en timme. Kom upp några förslag som jag nu måste fundera på, för det är nu det gäller, det är nu jag verkligen måste bestämma mig för vad jag vill och denna gängen måste jag verkligen göra det och inte bara säga det. Och det är väl det som kommer bli det svåraste i det här, men jag måste inse för mitt eget bästa att det måste hända något, och detta är nu och inte om "ett tag". Det är så mycket enklare att skjuta upp saker och säga att man ska, än att istället ta tag i dem direkt och lösa. Iallafall för mig och varför förstår jag inte riktigt helt, med tanke på att man mår mycket bättre om man gjort det man ska. Då får man inga samvetelskval eller så, men ändå är det så svårt, vad är det jag är rädd för egentligen? Känns som att det är en fråga jag borde ta reda på svaret på.
Nu har jag iallafall börjat dra lite i trådarna som kretsar runt mitt förvirrande liv just nu. Så vi får helt enkelt vänta och se vart det hamnar i slutänden, men om jag verkligen vill och verkligen kämpar så kommer det gå bra. Gäller bara att hitta min passion, vad är det jag har passion för?
Väl på skolan fick jag reda på en inte allt för rolig sak, så det var bara att prata med syster ock kurator om nya lösningar och funderingar´, så där satt jag först med syster i en halvtimme och diskuterade för att sedan bege mig in till kuratorn för att forstätta filosofera i ytterligare drygt en timme. Kom upp några förslag som jag nu måste fundera på, för det är nu det gäller, det är nu jag verkligen måste bestämma mig för vad jag vill och denna gängen måste jag verkligen göra det och inte bara säga det. Och det är väl det som kommer bli det svåraste i det här, men jag måste inse för mitt eget bästa att det måste hända något, och detta är nu och inte om "ett tag". Det är så mycket enklare att skjuta upp saker och säga att man ska, än att istället ta tag i dem direkt och lösa. Iallafall för mig och varför förstår jag inte riktigt helt, med tanke på att man mår mycket bättre om man gjort det man ska. Då får man inga samvetelskval eller så, men ändå är det så svårt, vad är det jag är rädd för egentligen? Känns som att det är en fråga jag borde ta reda på svaret på.
Nu har jag iallafall börjat dra lite i trådarna som kretsar runt mitt förvirrande liv just nu. Så vi får helt enkelt vänta och se vart det hamnar i slutänden, men om jag verkligen vill och verkligen kämpar så kommer det gå bra. Gäller bara att hitta min passion, vad är det jag har passion för?
Onsdag idag!
Då var det onsdag ikväll och en undran över vad som händer ikväll för min del, för Fisan och Desse ska sova hos henne inatt för dom ska ha mys imorgon och åka till Desses mamma. Dom är så söta dóm där två :)
Jag känner mig så arg,
känner mig så ledsen,
känner mig så glad,
känner mig så irriterad,
känner mig så många känslor på samma gång,
vet inte vilket håll jag ska gå,
vilken väg jag ska välja,
samtidigt som jag bara känner mig så tom av allt,
jag blir så tom,
hur ska jag vara,
hur vill jag leva?
Jag känner mig så arg,
känner mig så ledsen,
känner mig så glad,
känner mig så irriterad,
känner mig så många känslor på samma gång,
vet inte vilket håll jag ska gå,
vilken väg jag ska välja,
samtidigt som jag bara känner mig så tom av allt,
jag blir så tom,
hur ska jag vara,
hur vill jag leva?
För nu är det Fisans tur att fylla år och ha kalas och detta :)
Faktiskt så fyller Fisan 19 år nu nästa vecka, så ska fira henne på lördag och det betyder att man ska köpa paket. Men vad ska jag köpa till min fisrumpa, det är lite klurigare. . Man vill ju faktiskt köpa någonting bra som hon kommer gilla för det är väl poängen, eller? Fast jo kalrt, tanken som räknas men ändå.
Igår och idag har det varit Kenny Starfighter och han är ju bara så bästaste , gillar faktiskt honom för han är sjukt kul. Skulle faktiskt kunna kolla på honom nu tillochmed, men tyvärr hade jag bara hyrt honom så fick lämns tillbaka honom nu ikväll igen. Men funderar på att fixa fram den filmen, för jag gillar honom som sagt va. Han finns med bland dom man måste älska, där även Yrrol och centralskolan ligger, sen finns det såklart dom som inte är lika viktiga också.. Men humor måste man ju ha iallafall, för vad vore livet annars?
Nehe, nu borde Sara Johansson gå och sova, det tråkiga är bara att hon inte alls är trött. Men okej, jag får väl försöka göra ett försök då för klockan ör faktiskt mycket och jag ska upp mycket tidigt imorgon och vara en duktig flicka.
Godnattgodnatt =)
Igår och idag har det varit Kenny Starfighter och han är ju bara så bästaste , gillar faktiskt honom för han är sjukt kul. Skulle faktiskt kunna kolla på honom nu tillochmed, men tyvärr hade jag bara hyrt honom så fick lämns tillbaka honom nu ikväll igen. Men funderar på att fixa fram den filmen, för jag gillar honom som sagt va. Han finns med bland dom man måste älska, där även Yrrol och centralskolan ligger, sen finns det såklart dom som inte är lika viktiga också.. Men humor måste man ju ha iallafall, för vad vore livet annars?
Nehe, nu borde Sara Johansson gå och sova, det tråkiga är bara att hon inte alls är trött. Men okej, jag får väl försöka göra ett försök då för klockan ör faktiskt mycket och jag ska upp mycket tidigt imorgon och vara en duktig flicka.
Godnattgodnatt =)
I don´t wanna miss a thing , but I miss you babe!
I could stay awake just to hear you breathing, Watch you smile while you are sleeping, While you're far away and dreaming, I could spend my life in this sweet surrender, I could stay lost in this moment forever, When every moment spent with you is a moment I treasure, I don't wanna close my eyes, I don't wanna fall asleep, Cause I'd miss you babe, And I don't wanna miss a thing, Cause even when I dream of you, The sweetest dream would never do, I'd still miss you babe, And I don't wanna miss a thing. Lying close to you, feeling your heart beating, And I'm wondering what you're dreaming, Wondering if it's me you're seeing, And then I kiss your eyes, And thank God we're together, I just wanna stay with you in this moment forever, Forever and ever. And I don't wanna miss one smile, I don't wanna miss one kiss, I just wanna be with you, Right here with you, just like this, Well I just wanna hold you close, And feel your heart so close to mine, And just stay here in this moment, For all the rest of time Yeah (yeah) yeah (yeah) yeah
Don't wanna close my eyes Don't wanna fall asleep, yeah I don't wanna miss a thing.
Hur svårt kan det vara?
Jag förstår inte, vad är felet, vad gör jag för fel, varför kan inte jag bar få vara lycklig på riktigt någon gång? Varför inte bara få vara seriös för en gång skull, vad är det för mening med att bara ljuga för att inte såra, precis som att man inte blir ännu mer sårad när sanningen kommer fram då? Nej, det förstår jag verkligen inte, men dock vill jag heller inte orka bry mig och jag försöker verklige, ja det gör jag faktiskt. Mer nu än någonsin, men det är bara så himla svårt, nej detta gillar jag faktiskt inte! Men vad ska man göra åt saken mer än att gå vidare? Nej, detta är bara lustigt och jag blir bara så himla ledsen och jag klarar inte detta nu och detta va verkligen inte vad jag behövde, och det visste du faktiskt så det gör faktiskt situationen lite värre än vad det hade behövt bli.
Jag uppskattar ärlighet, trodde du med gjorde det men jag hade dock fel. Hur kan man prata om någon med ens familj och vill att dom ska träffas om man egentligen inte vill någonting? Det förstår jag inte heller, ne just nu så förstår jag inte alls mycket faktiskt, jag är totalförvirrad och mitt hjärta vill någon helt annan stans än vad hjärnan vill. . .
Så är det,
jag vill inte,
men jag måste!
Tur att jag har en Sofie Karlsson i mitt liv som kan finnas och ta hand, att det finns någon som är ärlig, någon som älskar på riktigt, som bästaste och som faktiskt menar det hon säger. Du är den underbaraste för mig min fläälil <3
Jag uppskattar ärlighet, trodde du med gjorde det men jag hade dock fel. Hur kan man prata om någon med ens familj och vill att dom ska träffas om man egentligen inte vill någonting? Det förstår jag inte heller, ne just nu så förstår jag inte alls mycket faktiskt, jag är totalförvirrad och mitt hjärta vill någon helt annan stans än vad hjärnan vill. . .
Så är det,
jag vill inte,
men jag måste!
Tur att jag har en Sofie Karlsson i mitt liv som kan finnas och ta hand, att det finns någon som är ärlig, någon som älskar på riktigt, som bästaste och som faktiskt menar det hon säger. Du är den underbaraste för mig min fläälil <3
En annan dag idag!
Söndag och gårdagen blev väl inte riktgit som jag hade tänkt mig den heller. Men så är det ju så också att det blir aldrig som man tänkt sig, men jag är väldigt glad över en viss Sofie Karlsson som finns där för mig när jah behöver henne.
Men kanske dags för mig att börja tänka om lite, tänka lite mer eller ibland tänka lite mindre och göra det med måtta. Jo fast jag är glad över dom som finns och stannar i mitt liv.
Fast nu ska jag umgås med Sofie Karlsson <3
Men kanske dags för mig att börja tänka om lite, tänka lite mer eller ibland tänka lite mindre och göra det med måtta. Jo fast jag är glad över dom som finns och stannar i mitt liv.
Fast nu ska jag umgås med Sofie Karlsson <3
