Idiot.
Varför är ni alla likadana, finns det inte ett enda undantag och varför ska jag bli sånhär varje gång det händer?
Varför går jag på allt, varför är jag så lättlurad?
Försäkrar mig själv om och om igen, först om att inte gå på det, sen att inte förlita mig, och sen att inte bli lurad. Men det slutar likadant varje jäklans gång, så sitter man här frustrerad som jag vet inte vad och snart kommer tårarna. . Dom onödiga nödvändiga tårarna, denna gången var det sjukt, och hur kunde det bli såhär? Hur kunde jag bli såhär, varför litar jag på folk, varför litar jag på såna med snopp, när jag vet att dom är likadana innerst inne allihop. Varför blir jag ens frustrerad, varför orkar jag bry mig.
Du visste att du hade mig runt lillfingret, och att jag har känt att det vatt konstigt nu, men du säger nejdå. Ändå jagar du vidare, nej jag ska inte bry mig. . . men jag gör det ändå!
Julen 2009 :)
För vissa kan detta vara jobbigt, för vissa skönt. För mig vet jag faktiskt inte riktigt, det är härligt att få vara lite ledig och ransonera ut sig själv, fundera, tänka, känna.
Men det är även lite långdrygt att bara gå omkring, och pengar kommer ju faktiskt inte av sig själva utan man måste göra sig förtjänt av dom.
Jo, visst kan det vara ledig att vara ledig, men inte att vara arbetslös.
Detta kan dock ha varit något som jag behövde för min egen skull, lite vila och lite tänk. Men nu kan det nog inte bli så mycket mer, utan jag tror jag måste pröva min vingar utför nya äventyr för att komma någon mer stans med mitt tänkande och filosoferande. Annars slutar det bara fel,fel och fel.
Det kommer nu ett 2010, vilket jag hoppas och har gett mig själv ett nyårslöfte att det året ska bli bättre än det som har varit. Och det blir ju vad man gör det till, även om det ibland blir fel.
Behövs fel för att se rätt ur rätt synvinkel.
Nu sitter jag i Mora hos största storasyster Fia och hennes nya lilla familj, alldeles mysigt har vi det.
Har firat julen här uppe med mamma och pappa, med jultomte, klappar och julemat.
Barn, familjer och massa massa kärlek.
Imorgon bär det av hemåt Karlskrona igen, men har åtmindstonde fått se en liten del av Mora. Men det blir väl fler resor hoppas jag på :)
Saknar min kära Sofie Karlsson, men imorgon kan vi leka igen :) <3
Hoppas alla har haft en GOD JUL :D
<3
Berras och min fina saga :D
B= Berra
G= Gurra
B:cykelcykel cycklisten trampar fort svettas mkt.
G: och åkeråkeråker ner i diiiiiiket. splam
B: splatt blod ambulans döden
G: inte död. han va ju bara 14 :O
B: ne bara ett brutet ben.
G: ja :D
B: nära döden
G: ja, så nu lärde han sig :)
B: att man inte ska cyckla drogpåverkad på en trehjuling
G: när man faktiskt bara är 14.
B: mm kassa va hans vänner.
G: som lät han att göra det där hemska :O huanameja.
B: ja död åt dem :D
G: njae, men deras mammor blev allt tillsagda utav Pärs mamma om att dom får skärpa till sig så nu sitter dom alla 5 vännerna på kvarsittning i skolan i 3 månader om att få lära sig vänskap och hyffs :D
B: ja o pelles pappa ger dem lite öl varje kväll så dem e lugna.
G: för pelle är pärs bästis som faktiskt såg till så att pärs mamma fick veta att pär drog linor varannan söndag.
B: ja det va inte det enda dem gjorde
G: nej, för ibland köpte dom även horor, bara för att titta på dom och prata lite med dom.
B: ja o kolla på deras söta tår för pelle gilla tår.
G: ja, det gör han, det är hans fetisch, han upptäckte den i tidiga år.
B: ja hen e 14 o gillar o få tår i röven
G: mmhm, det är lite ruggit :/
och får att få fram pengar till alla dessa illegala händelser, snor dom saker och säljer bara för att få vara lite emr illegala och cooola.
B: ja dem snor cycklar o säljer , dem elakongarna o knivskär smä katter
G: bara för att sälja innehållet till sjukhus, djursjukhus såsom vanliga.
B: precis sen dealar dem tuggumi på småskolorna med :O
G: ja, bara för att småbarnen inte får tugga tumggummi för sina föräldrar, men vart får dom pengarna ifrån för att köpa gummit egentligen? :O
B: dem snor från sina päron.
G: när dom sover och tror att ungarna är lydiga små änglar som sover i sina sängar, medans ungarna egentligen rockar loss som faen hemma, och då är dem bara 5år.
B: precis dem är lömska små djävlar
G: som bara är uter efter en sak. och det är k. k .. k .. karameller :D .
B: yep sockersuget är den största drogen av dem alla.
G: VERKLIIGEN. Det blir inte kul när föräldrarna får reda på detta alltså.
B: nejnejnej. det blir böter böter böter o mammorna,pappoena får gå nakna resten av sina liv
G: och för att slippa förklara för alla varför dom är nakna, säger dom att dom är lagliga nudister, att dom sökt tillstånd för att få vara nudister. Så då gör många fler det och så får man betala en viss summa för detta och poliserna blir rikare än rikast.
B: precis sen kom det en stor bov o råna bort allas pengar o levde lycklig med sin tjej i alla sina dar
G: och skaffade många lyckliga bortskämda snorvalpar till barn :D
B: japp :D
Bästaste storyn på länge :D
Tack för den Berra, gjorde vi bra :D
Bästa vänner är den finaste kärleken som finns <3
Just nu känner jag bara glädje och lycka inom mig, fäller en tår över hur lyckligt lottad jag är.
Att det är just jag som faktiskt fått den fina gåvan att få erfara äkta vänskap, fin vänskap och få ha en alldeles egen bästa vän.
Igenom vårt och torrt, medvind och motvind har vi tatt oss igenom dessa snart 14 år, sida vid sida, ibland synligt men ibland även osynligt. Oavsett om vi skriker att vi hatar varandra så vet vi att vi finns där för varandra i alla lägen, innerst inne. Spelar ingen roll vad det är för väder, vad det är för lägen eller hur det ser ut över huvud taget. För vi finns för varandra ändå.
Folk har frågat många gånger och gör det fortfarande om vi är systrar, och ibland så undrar tillochmed jag.
<3<3<3
Kan bara ha svårt att förstå.
Varför måste man tvinga sig själv igenom det, varför förnekar man, varför försöker man, varför gör man smärtan och lidandet större för sig själv, varför var det tvunget att sluta på det här viset?
Är det sant, är det på riktigt, är det för tröst, eller är det såhär, ska det vara såhär nu, ska vi aldrig mer prata med varandra nu, aldrig mer träffas, aldrig mer hälsa, aldrig mer ses, aldrig mer av någonting.
Kanske är lika bra, vi har sagt det länge nu, men det blev aldrig av, det kändes inte verkligt att vara utan varandra, kändes inte rätt att inte vara, att inte prata.
Nu har nog tiden kommit, den kommer alltid fel, aldrig rätt, alltid dumt.
Det gör bara så ont, smärtan är så stor, jag är så dum, jag är så patetisk, så blåögd, så blond, men ändå sitter jag här och väntar, väntar på något som aldrig kommer hända.
Det som är meningen att ske, ska ske, det som ödet förutbestämmer blir så, men ibland kan vindarna blåsa åt konstiga håll, träden fälla förvirrande löv, det gäller bara att stå kvar.
Tro på dig själv, känslan kommer innifrån.
<3
Fast kärlek kan vara fint, men jobbigt.
Faktiskt lite konstigt att man fortfarande kan känna sog som 14 ibland, vet inte hur det kommer sig eller vad det är för känsla som förknippar mig dit. Det enda jag vet om denna känslan är vem det är som får mig att känna mig som 14 igen, det är liksom pirrigt på ett positivt sätt. Om omständigheterna ändå kunde vara annorlunda, förstår inte varför det alltid ska vara såhär jobbigt när man hittar något riktigt positivt, varför något alltid ska dra en ner. Men det är klart, en flytt har man väl inte riktigt dött av, eller?
Fast ett jobb och lite pengar i fickan ska man ifs ha med då, glömde det. Men kanske går att fixa, eller vadå kanske vilken latfisk jag är, glömde åter igen. Fail av mig. Allt går bara man vill, justde så va de. Ska bara övervinna min egen feghet av att vara rädd för allt jag inte vet någonting om.
Måste ju faktiskt våga ta risker och våga ge för att få tillbaka :)
Annars blir jag aldrig lycklig <3
Jag ska sluta vara kär. . .
Drömmar är lustiga.
Då var det fredag igen och veckan har bara stormat förbi, just nu är klcokan 22min över 7 på morgonen och jag kan inte somna om efter Sofie har gått till jobbet. Lite jobbigt då jag ändå fortfarande är lite trött. Men har iallafall börjat vända tillbaka lite på dygnet igen, vilket är väldigt bra :)
Jag har börjat inse hur lat, feg och trög jag har blivit så jag måste verkligen upp på hästen igen, annars kommer detta sluta illa och så vill vi verkligen inte ha det faktiskt.
Annars är jag väldigt förvirrad över allt som tillhör mig och mitt liv just nu, drömmer konstiga drömmar varje natt. Och det inkluderar även att jag mer eller mindre drömmer mardröm varje natt också. Alltså är det inte heller så konstigt att jag inte är så utvilad, för även om jag inte gör så mycket på dagarna så går jag ju och bekymmrar mig över hur allt kommer gå egentligen, och över att jag inte har något jobb osv. Och detta för att jag har för lite att göra säkerligen så går jag och bekymmrar mig alldeles i onödan över en massa löjliga saker, och så har jag så mycket energi som behöver komma ut. Sen när det är dags att sova så har jag fullt upp att drömma en massa märkliga drömmar.
Lyssna på den drömmen jag drömde inatt tex;
"Jag och min familj, samt våra vänner skulle åka Finlandsfärgan en fredagkväll. Men väl när vi hade kommit på båten så försvann alla ifrån mig och jag hade ingen aning om vart jag skulle ta vägen, så där stog jag ensam med en massa packning, en telefon som snart skulle dö, knappt några pengar, och mina vänner hade missat komma med båten. Vart skulle jag ta vägen och vart var min hytt, jo då gick jag till infohörnan och pratade med en karl som gav mig min hyttnyckel och en beskrivning på hur jag skulle hitta dit. Jag började följa beskrivningen, men istället för att hitta till min hytt hittade jag på en av våningarna ett vattenparadis inomhus, en annan karuseller, en våning med bara diskobarer, en mindre bar samt en större, där jag faktiskt på den mindre baren när jag hade beställt en öl för att lugna ner mig lite hittade Lina från min gamla klass, så vi pratade lite. Sedan traskade jag iväg med en öl i handen och massa packning kring hela mig, klockan tickade mer och mer och jag kände min oro stiga över mig över att inte hitta till min hytt så att jag skulle kunna fixa mig, koppla av och ha roligt under kvällen. Jag hittade då till några andras hytt och när man tittade ut genom fönstret där så såg man även att det var stort rymme för att kunna vara utomhus med och fint med massa åar, poler och växter, det var som en stor fin trädgård. Men upptäckte snart att detta då inte var min hytt som jag stod i när jag tittade ut genom fönstret så återigen var det bara att traska vidare. Då kommer jag till en våning som innehavar 2 biosalonger, en spelhörna och massa annat lekskoj och en infohörna, så jag rusade så klart till infohörnan för mitt i all min vandring har min mobil dött och min hyttnyckel råkat gå sönder eftersom den tydligen var mer ömtålig än vad jag trodde. Så jag var ju nu tvungen att fråga om en ny hyttnyckel samt en bättre beskrivining till hytten, och även då förklara hur dåligt lokalsinne jag faktiskt har. När jag kommer fram och börjar prata så får jag till slut en ny hyttnyckel och så säger karln
- Men det var ju du som var här innan, har du inte kommit längre?
- Nej, för jag hittar ju inte, förklara bättre.
Så då fick jag en bättre förklarning och traskade vidare efter denna, hittade till hytten med en gång, satte telefonen på laddning och bytte om lite snabbt. Hade inga andra skor än mina gympaskor på mig för jag hade hört att båten skulle ha några "båtskor" som man skulle få. Men då var dom tydligen slut, så jag gick i bara strumporna. Jag gick ut för att leta efter dom jag åkte med, men lyckades inte så bra i stället hittade jag ett annat härligt gäng som bjöd på dricka och var allmänt trevliga. Men klockan var dock rätt mycket när jag hittade dom så min kväll blev inte så lång. Följde sedan med dessa till deras hytt och sov, på morgonen kände jag att jag låg på massa pengar så dom stoppar jag i trosorna och klär sedan på mig för att gå till min hytt, men då har jeansen helt plötsligt blivit försmå, men får på mig dom till slut.
Sen ska jag duscha, då var det problem med att låna handdukkar och alla bråkar i mun på varandra vid duschrummen så jag skiter i det och går därifrån.
I min hytt upptäcker jag att folk har försökt höra av sig, däribland Lina min syster som undrar vart jag håller hus, så då får vi tag på varandra och hon berättar att vi ska sova på båten även denna natten för att vi ska inte hem förrens på söndagen. Jag blir såklart glad för då får jag iallafall en dag att njuta utav resan. Lånar skor av henne denna kvällen och har jättetrevligt.
Måste även observera att det mellan alla dessa våningarna fanns hiss, vanliga trappor och rulltrappor. Sån lyxig båt så det är helt otroligt."
Jag förstår verkligen inte hur jag kan drömma sånt här? :O
Måste verkligen!
Bara det att det känns så tomt ibland, man märker verkligen hur beroende man är av kärlek och närhet. Det är någonting jag känner stor saknad av, riktig kärlek och fin närhet. Sen när man är utan det så känner man sig typ ensam och tom, det blir ju inte heller bättre av att dem flesta av ens vänner har den där fina kärleken. Visst är man oehört glad för deras skull och skulle aldrig vilja ta ifrån dom något så fint, det är bara det att en annan känner sig lite mer ensam när dom har fullt upp att gulligulla, vilket även är gulligulligt. Jag menar helt enkelt bara det att jag också vill känna det som mina underbara vänner känner, alltså kärlek, närhet och gulligull :)
Visst man ska inte sträva efter kärlek eller heller bara vänta, men det är så drygt att vara utan!
Kärlek kan vara jobbig.
Jag försöker och försöker och försöker, men likförbannat så finns du alltid kvar innuti mig på något vis. Jag förstår inte varför, det borde inte vara så, vi är nog inte menade för varandra, men ändå det är dig jag har känt mest för och dig jag älskat mest även om det inte alltid varigt så bra. Vi har våra minnen, både bra, dåliga, roliga och ledsna. Hur mycket vi än kan skrika på varandra så hittar vi på något konstigt vis alltid tillbaka till varandra igen och går vidare, går vidare tills nästa bråk då det tas upp igen och lägger sig lager på lager. Vi började bra och hade det fint, men sen sårade det ur mer och mer och nu kan vi knappt lita på varandra längre. Det är ju inte så det ska vara, för kärlek handlar om vänskap och förtoende, tillitesle och kunna dela allt med varnadra, uppskatta varandra för dom man är och kunna finnas till för varandra i alla väder.
Utan vänskap, ingen kärlek.
Fredag idag!
Ibland kan jag undra ifall det någon gång kommer vara lungt på den psykologiska sidan av kroppen, för just nu känns det bara som att sak på sak händer och lägger sig på lager utan att varken jag eller någon annan rycker i trådarna. Visst kan så är det endast en själv som kan dra i sina alldeles egna, men dom som inte tillhör i den gruppen och alltså involverar andra kan ju behöva lite hjälp då med kanske. Men det är klart, kanske bara jag som ser det på det viset och då är det ju faktiskt jag egentligen som får göra något åt det. Med tanke på att det i så fall även är jag som grubblar på det, och grubbla har ju aldrig vatt direkt kul.
Nu passar jag iallafall Néon och väntar på att frugan ska komma hem från jobbet och stiga in i lägenheten, och nu tror jag allt att jag är lite hungrig så en matbit hade ju inte suttit helt fel faktiskt.
=)
