Sara

Nehe, det var inte direkt mycket man fick gjort utav den här dagen. Dock är den inte slut än, men händer nog inte speciellt mycket av den restrerande dagen. Men den som väntar får väl se. Fast det är ju o andra sidan helt upp till mig om jag vill att någonting ska hända. Jag behöver iallfall ett jobb, det känner jag. Man känner sig faktiskt ganska dum när man inte direkt har råd till några julklappar, vet inte riktigt hur jag ska få fram pengar till det, med tanke på att jag inte har några pengar och heller ingen inkomst. Tur att man åtmindstonde har snälla föräldrar som låter mig bo hemma så man får mat och så med =) . En snäll Sofie finns det iofs också, för håller jag inte hus hemma i Bräntet så håller jag ju mig hos henne. Fast det håller ju inte i längden, och det är ju faktiskt inget man mår direkt bra av heller faktiskt. Måste ju se till att fixa mitt liv, pussla ihop pusslet helt enkelt och kunna stå på mina egna ben.

Bara det att det känns så tomt ibland, man märker verkligen hur beroende man är av kärlek och närhet. Det är någonting jag känner stor saknad av, riktig kärlek och fin närhet. Sen när man är utan det så känner man sig typ ensam och tom, det blir ju inte heller bättre av att dem flesta av ens vänner har den där fina kärleken. Visst är man oehört glad för deras skull och skulle aldrig vilja ta ifrån dom något så fint, det är bara det att en annan känner sig lite mer ensam när dom har fullt upp att gulligulla, vilket även är gulligulligt. Jag menar helt enkelt bara det att jag också vill känna det som mina underbara vänner känner, alltså kärlek, närhet och gulligull :)
Visst man ska inte sträva efter kärlek eller heller bara vänta, men det är så drygt att vara utan!