Jag ska sluta vara kär. . .

Jag trodde jag skulle klara detta, jag har ibland nästan hoppats på att detta ska hända så att alla kan gå vidare och allt kan bli bra. Men nej, då blir jag som en liten mes när det väl händer. . Men tårarna rullandes ner för min kind. Klarar jag detta? Klart att jag gör, men vill jag klara det då? Att du inte ens kunde vara ärlig, säga som det var istället för att bara skita i mig. Jag förstår inte. Varför vill du bara såra mig hela tiden, och hur har du lyckats med att hålla mig så nära dig hela tiden, lyckats med att ha mig lindat runt ditt finger, när du ändå bara ska kasta runt mig som en boll, som en leksak. Jag har känslor, precis lika mycket som du. Du är den som vet precis hur jag har det, precis hur jag mår, precis vilka punkter du ska trycka på för att få mig glad, ledsen, arg, förtvivlad, du är den som kan få mig lycklig, kär, älskvärd. Varför gör du såhär? Varför är jag så blind, varför är jag så blond, varför är jag så blåögd, varför kan jag aldrig få vara lycklig?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0