Sara

Har börjat på Af Clint nu så det känna jättebra att jag har ett jobb nu efter all min oro om jag skulle få något eller inte =) Så nu känns det som att jag jobbar hela tiden, jobbade hela midsommar också så det blev knappt något rikitigt firande för min del, men det blir iaf pengar av det :)

Min hjärna är just totalförvirrad, och just nu vet jag inte vad jag sysslar med. Är det verkligen såhär jag vill leva mitt liv? Svar: Nej, men varför är det så himla svårt att göra någotning åt det?
Och nu har jag verkligen satt mig i skiten själv, det hade varit en helt annan sak om det bara hade varit du och inte jag, men nu är det ju jag också som har gett mig in i det här.... igen...! Varför Sara Johansson, varför?

Hur kommer det sig att jag alltid får till det på dem mest underliga visen, att alltid jag ska lyckas? Men det är klart det är mitt eget val att leva mitt liv så som jag vill leva det själv, men som vanligt så blir det ju på något lustigt vänster inte alltid som man tänkt sig.. Snarare så blir det aldrig som man tänkt sig och nu känner jag mig helt inne i smeten, jag vet inte riktigt vilken väg jag vill ta ut och det är väl det som är det värsta egentligen..
Varför måste allt vara så svårt, kunde inte bara alla känslor försvinna för ett tag nu så att jag hinner andas ut med mig själv, men problemet där är väl att för att det ska hända så behövs det glömmas och gå vidare och hur lätt är det när man är van att ha någon som håller om en varje natt innan man somnar och viskar i ens öra dem där vackra orden som jag älskar att höra... jag älskar dig!

Äntligen har man tagit studenten, och det är riktigt skönt och det var skoj =) En dag man aldrig kommer glömma, fastän man kanske inte minns helheten :P

Life goes on :)

Är det helt enkelt så att man väljer att gömma sig ifrån alla tankar och tårar genom att hela tiden vara sysselsatt, men sen när man helt plötsligt är ensam och tankarna kommer fram så kommer man på sig själv med tårarna som rinner längst kinderna. Är det positivt eller negativt att göra så som man gör, mår man verkligen bra av det i längden eller är det egentligen inte bättre att lösa upp allting först innan man tar det nya klivet till det nya livet? Det är mycket tankar som snurrar omkring i min hjärna, men det bästa svaret kan jag inte finna, finns det ens något svar som är bäst och den som vet svaret bäst måste vara jag själv med tanke på att  det är ingen annan som kan känna det jag känner, eller tänka det jag tänker eller förstå mig så bra som jag själv gör.. Jag måste hitta mitt eget välbefinnande innan jag kan ta det nya klivet, frågan är bara hur?

Jag känner mig så lycklig, det är så underbart att få vara med dom som man älskar och med dom som man verkligen känner sig älskad av. Vara sig själv och njuta av livet och dess tillgångar, bara finnas till i nuet och låta framtiden komma som den kommer. Jag mår hur bra som helst och så underbart jag mår nu vet jag knappt ens om jag någonsin har gjort innan, just nu känns allting så bra och allting kommer lösa sig..

Allting kommer lösas och bli bättre igen, med pengar i fickan och ett ess i din arm ;)

Jag sitter i mina tankar i undran över om du någonsin ska se mig, se mig för att jag är jag, ingen annan. Se mig mer än vad du ser mig nu, se mig mer än du någonsin gjort förut, se mig på ett sätt som du inte ser någon annan, släppa taget och komma mot mig, helt ovetandes låta mig komma in i ditt liv.. Jag längtar och jag vill, men tvekan finns hos mig för jag känner en känsla som säger mig någonting jag inte vill, att du inte finns för mig så som jag önskar, att allt som sägs inte är sanning utan bara tomma ord, är det möjligt att det kan vara så eller är det jag som drömmer mig bort för att tankarna är osäkra, osäkra på dig och osäkra på om du säger det du vill eller om du bara säger saker för att få mig glad? Det är så svårt att veta varken ut eller in när allt känns så osäkert, det är långt men löften är till för att hållas...
Kommer jag någonsin få känna dina armar om min kropp, lukta på doften som jag länge doftat på i undran om hur den egentligen doftar, känna dina fingrar i mitt hår medans jag drar med mina på din arm, titta dig i dina vackra ögon tills vi somnar båda två av lycka för att funnit varnadra, kommer jag någonsin få uppleva dina läppar, dina andetag och din kärlek mot allt det som jag är beredd att ge till dig?

Nu är det helg igen, vilket just nu betyder fest igen för oss studenter :) Nu är det fullt ös, men det är så det ska vara och man lever faktiskt bara en gång ;)

Jag kan erkänna att jag vatt lite dragen igår, men inte så dragen att jag inte kommer ihåg kvällen.. Haha, det var en rolig kväll iaf, men det var massa folk som bara försvann helt plötdligt :/ . Sen blev jag lurad utav sötaste, även fast jag visste att det var ljug så hade det varit väldigt trevligt om det hade vatt sanning =) <3
Riktigt roligt att Helen var med också, snart är du 18 babe, då blir det livat ;)

Ge mig dig NU =) <3

Nu har jag bara två uppgifter kvar denna terminen sen är jag färdig, det känns riktigt skönt :) . Även fast jag ska plugga upp lite i sommar och till hösten, men heldre det än att stressa eller inte få några betyg alls :)
Men det ska bli skönt att ändå få ta studenten nu, men jag förstår det verkligen inte, det är helt ofattbart men det ska bli riktigt roligt :)

Sweden Rock nästa vecka med, synd att man inte hade råd att åka dit. Men hade ändå varit kul att åka dit och kolla läget och hälsa på alla eftersom att väldigt många ska dit :) Men man får se hur det blir, först och främst så ska det finnas någon som är villig att köra i såfall :)

Min lilla Emma har varit hos mig nu från onsdag till söndag och det har varigt så roligt, har saknat henne så himla mycket för vi har ändå känt varandra i 17 år =) . Förhoppningsvis så kommer hon nu snart igen till studenten och detta, och det kommer bli så himla roligt =D . Love ya babe <3

Undra om man ska sova lite nu, är faktiskt lite trött efter allt festande och allt annat som har hänt i mitt liv nu..

Denna veckan har gått väldigt fort, men ifs så brukar det väl göra det om man har mycket planerat =)

Hade föreläsning i onsdags och torsdags, så måndagen och tisdagen gick åt att fixa det. Det gick bra faktiskt, iaf torsdagens =)
det var lite rörande, men det var det värt för nu mår jag mycket bättre, och projektarbetet har hjälpt mig att blivka framåt väldigt mycket. Så jag är evigt tacksam till alla som har hjälpt mig med detta. Nu ska jag bara skriva ihop allting för att lämnas in till min handledare =)
Dock har jag massa annat i skolan kvar som ska vara färdigt nästa vecka i skolan :/ Det känns lite drygt, men det finns ju inte så mycket att göra åt det mer än att göra sitt bästa =)

I fredags, igår då så var det mösspåtagning, på med mössorna och fira att man ska ta studenten. Det var helt okej, men blev inte full alls, det var lite drygt faktiskt ^^ . Men det handlar ju inte alltid om det heller faktiskt, lite synd att man inte gick till fridace dock men man fick ju göra det bästa av situationen och vara glad över att studenten snart är här =D

Jag förstår mig inte på denna världen, värför ska allt alltid vara så himla svårt?
När man har allting som man vill och dessutom har det jättebra, då suktar man helt plötsligt efter annat och är inte nöjd längre. Men det är väl helt enkelt för att man alltid vill ha mer och mer hela tiden, men i många eller i alla fall vissa stunder så kan det vara väldigt jobbigt för det är i dessa stunder som man måste välja sitt val. Detta valet är just nu för mig väldigt jobbigt, ibland önskar man faktiskt att man både kunde få äta upp kakan men ändå ha den kvar fastän man vet att det verkligen inte fungerar så.

Men jag förstår inte att jag inte kan sluta tänka på dig, du finns i min hjärna varje dag numera och det värsta av allting är att jag verkligen blir glad av att tänka på dig. Jag väntar hela tiden på att du ska höra av dig, att vi ska prata i telefon så att jag får höra din underbara fina röst, men varför tänker jag så när jag vet att jag inte får. Fasst det är klart, det kanske är då det blir ännu mer intressant, men jag kan dock inte heller neka till att det inte bara nu det är såhär, även fasst det blir mer och mer hela tiden, men jag har ju alltid tyckt att du har varit intressant sen första gången vi började prata. Men jag trodde aldrig då att vi skulle hålla kontakten så här länge, och att det ändå skulle vara så här bra kontakt emellan oss för vi kan ju ändå prata om typ allting. Ibland känns det verkligen som att du är världens bästa och att jag bara skulle vilja ta ett skutt från mitt liv och hoppa in i ditt, men det kan inte jag avgöra själv heller för givetvis så krävs det ett svar från dig också i så fall och så ska vi lära känna varandra på ett bättre plan än vad vi gör nu i så fall. Men att bara leka med tanken kan få mig att bli så glad, jag blir alltid glad av dig, när jag pratar med dig, tänker på dig, drömmer om dig, pratar om dig.. Ja, du kan verkligen konsten med att få mig le även om jag är på jättedåligt humör. Vad är det ett tecken på egentligen? Det är nog det jag vill ta reda på, men grejen är att ska jag forska i det helt och hållet så krävs det att jag tar ett nytt kliv mot det nya och lämnar det gamla trygga bakom mig och dessutom så måste jag få respons utav dig för att få veta om det är värt att göra det, eller om jag bara är en i mängden som du skulle kunna hitta var som?

Allt känns bara så insnöat just nu och mina tankar, känslor och sinnen vet inte vart dem ska ta vägen. En del av mig vill ha tryggheten kvar, medans en stor del av mig vill vidare och känna på doften från en person som jag länge doftat på.. Vilket val ska man välja i denna situationen, det är det som är frågan och den jobbigaste som jag har stått inför?

Här tänkte jag skriva om lite allt möjligt angående mina tankar och händelser i mitt liv, mycket för att få skriva av mig lite. Det kan vara otroligt skönt ibland. =)