Avskrivardag.
Man ska inte stressa, man ska njuta, leva, finnas, och bara ha de bra.
Men hur vet man då när man har det bra?
Jo, man känner det.
Ja, men man kan ju inte gå omkring och bara drula och tro att det ska bli bra för det. Man måste ju ge egen insatts till att förstå när man mår bra. Sen fungerar vi människor alla på olika vis.
Jag vet grunden till vad jag vill ha för att må bra, men yttrandefriheten som finns här i Sverige. Umgängeskretsen kring den och det ämnet vad gäller hos mig, den verkar så off. Därför väljer jag ofta att inte prata om det och i stället bara säga att jag vet inte, när det är fel för jag vet egentligen.
Men det känns inte rätt att få punch in the face hela tiden. Dock så bör alla få kritik ibland och tåla det, iallafall låta det smälta in. Men så måste man se skilldnad på kritik och i att vara elak, eller bara yttra sig bara för att. För det är 3 helt skillda saker vilka alla ha varsen olik mening i sig.
Alla har vi olika mål och värderingar i livet, och jag har mitt jag med. Och jag tycker bara att det är till att acceptera, varför inte bara ta mig för den jag är och tycker man att mina mälsättningar är fel så tycker jag att man kan hålla käften eller sluta fråga. Fråga en fråga och du får ett svar så bör det accepteras. Visst att alla kan ha olika åsikter, men man ska inte yttra sig ör mycket och speciellt inte om saker man inte vet om eller hur det ser ut osv. Man kan fundera, men det är en annan sak.
Ja, så kan det va helt enkelt.
Vill även tillägga i detta inlägg när jag ändå skriver lite, att jag vill bli sedd för att jag är jag och uppmärksamhet är något som gillas stort. Att kunna föra sig socialt är också en himla trevlig grej att kunna göra, eller iallafall höra av sig om visat intresse finns. För hur ska man annars kunna veta?
Ibland måste man låta sig själv tänka, även om det känns fel.
innan man bryter,
eller brister.
Varför ska minnen finnas,
eller trytas,
komma tillbaka,
varför inte bara glömma och gå vidare?
Jag glömmer,
jag stampar vidare,
för stunden,
men det kommer alltid någon gång slå tillbaka,
bli påmind,
hur kunde jag gjort rätt?
Jag vet,
finns inget som kunde göras,
inget förändra,
men iallafall. . .
Onsdag.
Dessa dagarna har gått fort, och tro det eller ej men de har även varit ganska trevliga. Faktiskt lite småkul att gå i skola nu i stället för att bara sitta hemma o glo hela tiden. Skönt att komma igång :) .
Fattig flicka som man är så får man städa huset för att få ihop någon peng, så det är denna veckans projekt :)
Idag tog jag ledigt från träning för att umgås med Sofie en liten stund och spela kort med kusin Emil. Himla trevligt.
Någonting annat som också är trevligt det är att familjen Mora är på besök hemma i Bräntet. Med tanke på att det är så få man träffas nu för tiden, så får man ta tillfälle i akt :) <3
Restrerande av veckan består alltså av
* Skola.
* Städa.
* Träna.
* Njuta av sin familj.
* Kalas.
* Lasse Stefanz.
* Mys.
Tycker det låter himla bra, och det som varit utav denna veckan hittills har vatit lagom av allt helt enkelt. (Y)
Faktiskt lite stolt :)
Bara man tar en sak i taget, och en dag i sänder så går det bättre än förväntat.
* Jag har börjat på Litorina Folkhögskola på prov för att se om jag trivs där och om jag ska vara kvar där och plugga ihop mina betyg eller om jag ska vidare till Komvux, det får vi se.
* Sen har jag även börjat träna och hålla igång, minst 3 gånger i veckan.
* Alkoholkonsumsionen har påbörjats med att minska ner rejält.
Nu är det bara pengarna som man väntar på ska sätta igång på riktigt, så kanske man kan börja simma och fixa till sig lite så småning om. Det känns behövligt med lite pengar i fickan efter 5 månader utan fast inkomst, förstår inte hur jag har klarat mig men det har gått ändå.
Krabb, krabb och massa krabb. Men mitt i allt krabb hit och dit finns en lösning, och det finns något positivt ur allting, det gäller bara att ta fram det. Där känner jag att jag börjar lyckas ganska bra, med att dra upp mig själv iaf. Och blivit en gnutta mer självständig åtmindstonde.
Sen finns det givetvis ljusa stunder som bara dyker upp ibland i ens tillvaro, och den veckan som varigt har sådana dykit upp helt oanmälda samt som anmälda. Men undra jag om inte de oanmälda var roligast (Y).
Jag kommer skratta länge åt detta, hur kul som helst.
Tack Sofie Karlsson för att du finns vid min sida, älskar dig babyboo.
Du är min bästis för alltid va?
<3
En bästa vän <3
Älskar dig Sofie Karlsson <3
Plugga kan va något trots allt.
Nej, det är det faktiskt inte.
Eller så får man ju helt enkelt fixa detta och packa sin väska och resa iväg på nya äventyr, även om det är en bit så kan det ju vara värt att om man faktiskt får den utbildningen som man vill ha. Men så krävs det ju pengar också. Ja, detta tror jag allt att en viss Sara Johansson får ta tag i.
Med tanke på att jag lite smått ha börjat ta tag i mitt liv i vissa trådar så ska ju inte detta vara helt omöjligt heller, om jag bara kunde sluta vara så feg och rädd för nya främmande saker någon gång.
Ja, problem är väl trots allt till för att lösas och inte för att grubblas.
Tummen upp och ett leende på läpparna (Y)
Lördag och lugnt.
Ne, jag förstår verkligen inte. Och just nu också? Det var väl inte så bra planerat. Ingenting är bra planerat, världen är allt bra lustig.
Tänk om det någon gång kunde gått vägen, eller åtmindstonde blivit lite som man vill ha det. Jag är så himla trött på motgångar o bara få kämpa hela tiden. Tänk om man någon gång iaf kunde fått glida lite, inte för alltid. Men bara för en stund. . Och glida menar jag inte, att bara inte göra någonting o sitta o uggla o de som jag gör nu. Utan mer att få hjälp med att komma igång, o få vara lycklig utan att behöva slita häcken av sig för att bara bli sårad ändå. .
Man kan aldrig veta säkert och man kan aldrig vara säker,
men testar man inte så vet man absolut inte.
Och det gäller att ge för att få,
sen blir det ge och ta.
Nuär det väl ändå dags :)
Mänskligheten är en underlig sak, man kan inte leva med den men heller inte utan den. Men ofta känner man ett obehag av den, kan vara både positivt och negativt.
Det negativa kan även leda till positiva saker. Klart, sen finns det alltid något positivt i allting. Det gäller bara att hitta det, det är det som är kruxet. . faktiskt.
Mycket snack och liten verkstad - det kan jag stå för de sista månaderna. Himla lat har jag blivit må jag säga, så ikväll bestämde jag mig för att det fick vara nog. "Ne nu jäääävlarr, nu smäller det."
Så nu ikväll när jag kom hem började jag med att plocka ihop i mitt rum för att sedan sätta på en bra skiva, lägga ut filt på golvet och sätta igång en av mina träningsDVD:er för att träna. Peppar peppar ta i trä, får vi sannerligen hoppas att jag håller i mig än. För än ska man minsann inte säga något förrens jag kommit in i mina träningsrutiner igen. Sen blev det ducsh, och nu ska jag minsann snart krypa ner i min mybäddade säng.
Tomt dock, men överlevt värre.
Min Karlsson har kommit hem idag med, så träffade den underbaringen en stund innan hemfärd från en trevlig men lugn dag hos Madde :) <3
Jag vet faktiskt inte om jag ska vara arg eller ledsen, eller kanske bara besviken. Mest är jag nog bara trött, trött på att bli sviken, trött på att våga chansa, trött på mitt liv som det ser ut, trött på det mesta helt enkelt.
Faktiskt så är det bara mitt eget fel, men att våga chansa kan vara både på gott och ont. Tyvärr inte alltid gott..
Denna veckan.
Ja, denna veckan är inte slut än men det har ändå vatt en händelserik vecka hittills, och det tror jag minsann att denna kvällen också kommmer att vara.
Ska på the Playtones ikväll och dra loss ordentligt hade jag tänkt, men sen får vi se hur de blir me den saken. Dock blir saker och ting aldrig riktigt som man tänkt sig .
Denna veckan blev defenetivt inte vad jag hade tänkt mig, högt över mina förväntningar må ja lov o säga.
Har hamnat lite både här o där o träffat på underbara folk och haft sjukt mysigt och roligt, har helt enkelt haft en väldigt väldigt spciell vecka. Tack till alla som hjälpt till att göra den och speciellt tack till vissa nderbaringar*
Tack Sofie Karlsson för att du gör min vardag mycket ljusare och får mig att blicka frammåt,
för att du drar upp mig igen när jag ligger ner,
när du kämpar för mig,
när du skrattar med mig,
när du gråter med mig, när du finns där för mig,
när du älskar mig för att jag är jag,
för att du låter oss vara oss,
älskar dig 4 gånger runt jorden och tillbaka igen <3
En helg för sig.
Börja med fredagen så steg man upp vid halv 11 för att få saker gjorda, men likförbaskat så stressade jag ihjäl mig själv och kom försent till Lina och hennes inflyttningsfest i hennes lilla 1:a på 22 kvadrat i stan. Skulle hjälpa henne o fixa lite innan och även bränna ner lite musik som misslyckades de med för att min data fick CP-ryck, och kom försent för mamma och jag skulle hämta ut en ny telefon till mig för att alla mina går sönder eller sups bort. Men efter mycket väntande så fick vi veta att det inte gick förrens i April, så vi får se hur detta löser sig fram tills dess. Sen skulle mamma köpa lite annat smått och gott så jag stressade ihjäl mig själv, tur var väl att det inte var jag som körde bilen för då hade jag nog kört på alla puckade idioter som bara kliver över gatan helt random. IDIOTER!
Men sen blev de hem och duscha, kasta i sig mat och packa ner sakerna för att åka in till en fuller Lina i stan och fixa sig för att invänta allt folk. Kom dock inte så mycket folk som vi trodde det skulle göra. Men kul hade vi för det .
Kvällen resulterade med fulla och trevliga människor som beger sig ut för utgång mot playbar, då jag hade glömt mitt legg hemma hos Lina kom jag inte in någon annanstans än på play så blev kvar där hela kvällen. Men lika kul hade jag för det och träffade mycket trevligt folk, sen hem på efterfest hos Lina och somna i några timmar för att sedan stiga upp åka hem och göra mig redo för lördagens 20-årsfest för Martina och Jennie.
När jag inser hur trött och seg jag är så känns inte kvällen så kul, men det fick gå ändå. Och mycket riktigt så gjorde det de, gjorde mig i orfning i min egna lilla takt. Vilket inte är blixten, men när jag dök upp på festen med Emelie så upptäckte jag att det var fler än vi som kom senare så det gjorde inte mig någonting. Efter några groggar så vatt ja i fin form igen och lika glad som vanligt. Undervart folk dök upp under kvällens gång och hade sjukt trevlligt med vissa, och skrattade gott åt vissa andra.
Bussresan in till stan för utgång blev även den rolig på sitt lilla vis.
Väl inne i stan hamnade vi på piraten för lite dans, jag har tappat min gnista för piraten måste jag få lov o säga. Men jag hade trevligt ändå :)
Söndagen bestod mest av sömn och bakfylla fram till klockan 21 på kvällen ungefär då fröken Karlsson beslutade sig för att åka till mig en runda och denna kvällen blev som många andra, en kväll i sin egen smak.
Jag lyckas då alltid, frugfan min hon gör det hon också och vi två tillsammans bättre och tokigare kan det faktiskt inte bli. Två helt uuunderbara människor .
Idag är det måndag och kan inte neka till att jag är lite trötter faktiskt.
