Sara

Mitt hjärta har idag åkt iväg på Svenska rallyt uppåt i landet, och han är borta ända tills på söndag. Undra vem som kommer sakna honom, inte jag iallafall. Ja, man kan ju försöka ljuga iallafall, men med tanke på att ljuga inte är min starka sida så kanske jag ska lägga ner den idén igen och faktiskt erkänna att jag saknar honom redan. En himla massa, det var längesen vi va ifrån varandra såhär mycket, men det är klart det kan vara bra det med. Det är alltid bra att få sakna varandra lite, då man märker hur mycket man egentligen uppskattar varann. Det kan även vara bra att få vara lite med sig själv ibland och bara få andas och tänka ut.
Men snart är söndagen här (Y)

Torsdag idag, och jag har varit sjuk i en vecka så tatt det lugnt med träningen men igår drog det igång med afrodansen igen, och idag är det latindans. Arrrrrrouba, fy f*n vad kul det är. Helt sjukt, jag hade verkligen glömt bort hur kul det är att träna på gym. Ja, visst kan det vara bra med hemmagym och träna hemma o detta, men det är 7 resor roligare ochlättare att hålla sig igång när man tränar på ett gymställe.  Hur underbart som helst, jag verkligen längtar efter träningen, helt sinnesjukt. Jag trodde då aldrig att det skulle kännas så för att få träna, men det är helt enkelt underbart.

Denna helgen tillbringar jag hos mor och far i Bränteknuva, och man får väl helt enkelt bara vänta o se vad denna helgen erbjuder. Men jag hoppas iaf på fika av vänner på lördag och liteträning på det :)

Lördag idag, jag har gått och blivit sjuk och fått ont i njurarna. INTE kul, men vad gör man egentligen?
Man får helt enkelt vila i väntan på att bli frisk, jag hade sååå gärna tränat mitt latin-pass idag, men det känns lite dumt när man är såhär sjuk så man knappt kan röra sig, det lär ju knappast bli bättre då. Och ölite onödigt att gå på ett pass är man inte kan göra rörelserna.

Jag vet att jag har världens mest underbara pojkvän och att det finns människor som skulle döda för att få ha det så bra som jag. Men ibland vill man bli lite extra ompysslad, speciellt när man är sjuk. Men jag tror inte han förstår det, eller så gör han det glömmer att visa. Eller så visar han fast jag inte ser, jag kanske ska öppna ögonen lite mer och så får han anstränga sig lite mer med. Då går man halva vägen var och det tycker jag låter väldigt rimligt faktiskt, ja så får de bli.
Tack blogg för att du finns, det är ibland underbart att börja skriva och sen komma fram till en lösning bara med att få skriva av sig det.
Ibland får man tankeställare som är värdiga att få!

Dagens ungdom, den är i stort sätt lika som när jag var där. Meen, jag trodde aldrig att jag skulle bli såhär "vuxen" och tänka, stackars krage eller men vad gör du? :O
Ne, det är minsann lustigt detdär med utveckling och tänkandet, och vad ska man egentligen göra om man ser en ungdom göra någonting som dom inte får, eller bara någonting som inte är bra alls. Ska man gripa in, och om, vad ska man då göra, hur går det att prata med dom? Få dom att vara ärliga? Hur går man egentligen till väga för att komma in i en såndär hjärna, jag menar jag vet ju själv hur det va och sa någon till en någonting så skulle man ju bara trotsa det och gå bakom ryggen ännu mer sen. Och det är ju inte riktigt så det ska vara, undra om det finns någon kurs i ungdomspsykologi, för isf vill jag väldigt gärna gå den.
Jag undrar lite på hur skulle någon kunna prata mig till rätta när jag gjorde allmänt korkade saker när jag var där, men jag kommer inte på något. Det var endast när jag var i ett helt fel sällskap som jag kände att det inte var rätt, men när jag ändå va med bra människor och gjorde dumma saker så var jag ändå i goda händer, och det var ju inte direkt något kriminellt eller så. Men iaf, jag har kommit fram till att det skulle bli väldigt svårt att få mig att tänka om, för jag hade "time of my life". Men samtidigt så undrar man ju, men klart. När man är i den åldern så vill man ändå testa saker, olika saker, och då gör man ibland saker som inte är rätt, som att dricka alkohol och röka en cigarett. Men så länge man inte sätter sig i någon dum fälla så kan det väl vara okej gissar jag, men jag som förälder hade blivit väldigt ledsen om jag såg mitt lilla barn dricka alkohol och röka ciggaretter.
Dock är den stora fällan fel sällskap, det är det man ska passa sig för, och även val av pojk- och flickvänner, för den personen har mer betydelse i ens liv än vad man kan tro. . faktiskt!

Den som kanske är lilla ängeln på hemmaplan kan vara den värsta utanför, eller den som har problem hemma den dränker sina problem ute bland andra och liksom gömmer undan det.

Vad gör man egentligen? Tittar på, pratar? Vad ska man säga utan att det verkar okänsligt eller att man lägger sig i för mycket? Vad ska man säga för att det inte ska låta som att man agerar "mamma", eller ännu värre "pappa", för dom bara skriker och flippar ut totalt om det är något dom inte vill ska vara sant!?!
Jag hade ju heller inte brytt mig, eller iallafall lagt mig i om det inte hade varit en betydesefull person eller någon som är nära.

Men mamma vi ska bara titta på film!