Vänskap, kärlek, saknad och klumpighet.
Vissa människor vill man inte mista, vissa människor trodde man man aldrig skulle mista, vissa människor trodde man mindre om än vad som bevisades och vissa människor bevisar sig betyda mer än vad man trodde.
Ibland tror man att man vill något som visar sig vara helt fel, ibland handlar man utan att tänka, ofta är det lättare att vara efterklok, ibland drar man ut på en handling för att det gör ont att såra, ibland tänker man helt enkelt bara för mycket utan att prata och ibland visar sig morgondagen faktiskt vara bättre än gårdagen och kanske tillochmed just denna dagen.
Frågan är hur man ska veta hur man ska handla, hur man ska veta vilket som känns bäst, hur man ska känna vilket som verkligen känns bra, hur man ska veta vart man står och vart man vill stå, vart man inte vill stå, och hur vet man när man vet?
Det är alldeles tråkigt att mista vissa vänner som har haft en stor betydelse i ens liv och som man har delat så oerhört mycket med. Tänk vad trevligt att träffas igen, men då är frågan vart, när, hur och kommer ens alla vilja?
Jag är tacksam över de människor som har fyllt mitt liv med minnesvärda minnen och som har förgyllt min vardag, man har inte alltid så tur att få ha kvar viss lycka under längre tid. Men så finns det även olika lyckor, och olika stadier i livet och ibland växer man ifrån varandra och ibland kan ett enda missförstånd göra väldigt stor betydelse i viss vänskap.
Fasst jag är evigt tacksam över det jag har så vill jag ändå sträva mot mer, men det är bra för jag är faktiskt inte nöjd. Varken med mitt liv eller mig själv, hoppas hoppas hoppas att det som snurrar i mitt huvud nu kommer bli av för det hade gjort mig till en så mycket gladare människa och stärkt mig själv oerhört mycket.
Tack Sofie för att du finns i mitt liv och förgyller min vardag genom att bara finnas.
Ibland tror man att man vill något som visar sig vara helt fel, ibland handlar man utan att tänka, ofta är det lättare att vara efterklok, ibland drar man ut på en handling för att det gör ont att såra, ibland tänker man helt enkelt bara för mycket utan att prata och ibland visar sig morgondagen faktiskt vara bättre än gårdagen och kanske tillochmed just denna dagen.
Frågan är hur man ska veta hur man ska handla, hur man ska veta vilket som känns bäst, hur man ska känna vilket som verkligen känns bra, hur man ska veta vart man står och vart man vill stå, vart man inte vill stå, och hur vet man när man vet?
Det är alldeles tråkigt att mista vissa vänner som har haft en stor betydelse i ens liv och som man har delat så oerhört mycket med. Tänk vad trevligt att träffas igen, men då är frågan vart, när, hur och kommer ens alla vilja?
Jag är tacksam över de människor som har fyllt mitt liv med minnesvärda minnen och som har förgyllt min vardag, man har inte alltid så tur att få ha kvar viss lycka under längre tid. Men så finns det även olika lyckor, och olika stadier i livet och ibland växer man ifrån varandra och ibland kan ett enda missförstånd göra väldigt stor betydelse i viss vänskap.
Fasst jag är evigt tacksam över det jag har så vill jag ändå sträva mot mer, men det är bra för jag är faktiskt inte nöjd. Varken med mitt liv eller mig själv, hoppas hoppas hoppas att det som snurrar i mitt huvud nu kommer bli av för det hade gjort mig till en så mycket gladare människa och stärkt mig själv oerhört mycket.
Tack Sofie för att du finns i mitt liv och förgyller min vardag genom att bara finnas.
Kommentarer
Trackback
