Sara

Är det okej att sakna något som aldrig funnits? Längta kan man göra, men en längtan är att längta efter något som kommer att hända, och så känner inte jag. För jag saknar, och jag vet inte ens om det är okej. Men jag saknar massa saker, fasst vissa saker är okej att sakna för det har funnits. Men detta fanns aldig, fast det kunde funnits, men det vet jag inte heller och kanske heller aldrig kommer få reda på heller för den delen.
Ibland blir jag bara snurrig, snurrig av att tänka tillbaka, jag har det bra nu, absolut, men ibland tänker man ändå tänk om . . . . tänk om saker och ting hade varit annorlunda, hur hade det sätt ut då?

Är det okej att filosofera som jag gör, elelr gör jag det bara för att jag just nu inte har något bättre för mig, nej minsann det tror jag inte. För jag filsoferar även hur stressad jag än är. Alltid på olika saker, man skulle kunna säga att jag är lite av en filosoferare. Och det kan man ju undra det med om det är bra eller dåligt, och jag tror det kan vara båda delarna, och så blir det som man gör det till. Och givetvis beror det på vad man filosoferar om. Och jag filosoferar ofta på bra saker, eller saker som måste göras, eller skaer som kunde göras lite mer annorlunda.

Just nu filosoferar jag på människor, människor som har betytt i ens liv, och vad som gick snett. Varför man inte längre har kontakt med vissa, eller varför det gick fel med andra, kan även fundera på varför vissa människor byter riktning i sitt liv åt "fel" håll. Ja, det är mycket man kan fundera på men inte komma fram åt något vettigt, men så är det de därt me. Om jag inte får filosofera så blir jag inte så glad som man ska vara. Så därför är det lika bra att låta mig ha min tankeverksamhet och skriva ner den här, än att behöva vara grubblare utåt sett och bara göra massa andra människor också förvirrade. För jag måste erkänna att när jag väl sätter igång med mitt pratand4e om djupa tankar eller bara vanliga tanker, ibland tillochmed helt meningslösa tankar, ja iallafall när jag sätter igång med det så går det nätsan inte att få stopp på mig och så bara pratar jag vidare och snöar in mig i massa olika saker. Fasst visst ibland är det helt fantastiskt bra saker, men då får jag nog kanske ha tänkt på det ett tah, eller nja, så är det ju inte alltid ifs. Ja ni ser, nu när jag väl började tänka lite på en så meningslös sak som att jag faktiskt är lite av en filosofare ja då snöar jag in mig helt plötsligt.

Helt enkelt, så har jag en sådan dag idag där jag saknar gammalt.