Ingen känner mig så väl som du.

Det är lätt att vara efterklok, jag har aldrig innan riktigt velat förstå vissa saker. Men nu har mina ögon faktiskt öppnats, synd bara att det är försent. Klart att det känns, och det är jobbigt men jag tror heller inte det finns något att göra åt saken. Mer än att ta in det som har gjorts fel och se till att det inte blir så i framtiden, det är en konstig känsla att upptäcka hur fel man faktiskt har handlat i en viss situation. Men jag kommer aldrig mer göra om det, för det kostade mig för mycket och ledde till något som jag kankse kommer få ångra resten av mitt liv. Det känns konstigt, och trodde aldrig jag skulle hamna här, men så är det och det är bara att acceptera.

Glömma, älska och förlåta - det är livets stora gåta.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0