Uppskattning.
När jag satt här och filosoferade lite omedvetet så slog tanken mig att man är för dålig på att visa sina känslor, visa sin tacksamhet och känna efter hur personer betyder och har en inverkan på ens liv. Det är så mycket större än vad man tror ibland, det är bara det att man är så bortskämd av det som är bra så man är dålig på att se det när man är i det, det är därför det är enklare att se det negativa som kommer ibland för det finns inte hos en hela tiden. Och det är hur bra som helst att det är på det viset, men man måste lära sig att visa uppskattning för sina nära, för omgivningen och för de som har betydelse i ens liv. Små ord, ett kort samtal eller ett litet sms om hur man uppskattar sin omgivning kan göra så stor uppskattning i deras liv. Ja, jag tror minsann jag ska jobba på att visa min uppskattning till folk lite bättre, visa att jag tänker på dom och är tacksam över att de finns, och att de finns för mig. För om man glömmer, och börjar ta saker o ting för givet, ja då förlorar man.
Jag är väldigt tacksam över den omgivningen jag har, och att jag lever ett så bra liv som jag gör.
Motgångar måste man ha för att växa i sig själv och bli en större, starkare människa.
Uppskattning är något som är alldeles för ouppskattat.
Tack för att ni finns <3
