Ibland är jag helt enkelt filosofisk, ofta faktiskt omedvetet medvetandes ;)

Ibland blir jag helt enkelt tokig och bara börjar fundera o detta. Det kanske inte alltid är så bra, men ibland är det även det som behövs. Jag funderar faktiskt inte så mycket just nu med tanke på att jag trivs nu, med mitt liv och där jag är och med min omgivning. Trots att jag ibland känner mig totalt borta och går vilse, pratar i nattmössan och är totalt förvirrad. Men det är ju helt enkelt den jag är och ingenting att göra åt det, tror jag. Men det trivs jag med det med, för det tillhör liksom mig och det va inte jag som valde att födas med dåligt lokasinne direkt, ikke. Men någon ska ju ha de med, och vara den jag är och jag tar gärna på mig det ansvaret med tanke på att jag står för mig själv och skäms inte för det heller. Ja så kan det bli :)

Jag kanske inte ska fundera, men jag kan inte riktigt hjälpa det för det bara dyker upp och skjuter jag bara bort det så kommer det ju bli värre sen, sen när hela bomben släpps. Men fgrejen är väl så att jag inte heller vet hur det kommer bli, eller om jag kommer fundera bara för mig själv utan att ge med mig av tankarna. Men jag försöker iallafall vara bättre på det nu än vad jag någonsin varit innan, men det är dumt att förmedla om jag inte kan tänka klart själv först för då blir det missuppfattningen och det är dumt och onödigt, faktiskt. Men iaf, antingen får jag dela med mig av mina tankar om saker och ting och inte låta samtalet bollas bort "bara för det känns onödigt", eller så får jag tänka klart helt själv och ta ett beslut därefter eller helt enkelt bara sluta tänka. 3 alternativ, sen får vi se vad lilla fröken Johansson bestämmer sig för helt enkelt. Men jag trivs här och i detta nuet och just därför är jag inte så sugen på att flytta hem igen heller, för huvudsaken är att jag måste få trivas o må bra i min vardag, helt enkelt. Jo, men så är det faktiskt. Och jag har tänkt alldeles för mycket på alla andra hela tiden så nu är det nog minsann dags att jag för en gång skull ska få tänka lite på mig själv, helhjärtat. Så att jag kan må bra, sköta mitt jobb och när det går bra och jag verkligen trivs med mig själv det är då jag lyser upp som den sol jag faktiskt egentligen är och kan sprida med mig av min glädje till andra. Och den glädjen är minsann fin, och den vill man inte missa. Det har jag hört iallafall!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0