Sara

Jag trodde att jag för en gång visste vad jag kände, du fick mig så säker. Men helt plötsligt hände det saker som bara inte fick vara möjliga, men jag gissar på att det alltid är såhär eller att de fungerar på detta viset kanske. Eller vad vet jag egentligen, vad är jag att säga hur allt ska va eller hur allt är.
Ne, det känns minsann som jag tappat glöden helt och då kanske inte något alls fungerar som det ska.

Jag trodde det var bra, fram till jag insåg att du kanske inte alls är den människa som jag trodde att du var.
Det känns konstigt och obegripligt, men du verkar inte alls va den jag trodde.
Skenet bedrar, som så många gånger förr . . .

Komplikationer är minsann inget roligt, men det är något man måste titta på för att få det slippra igenom.
Sen dom här valen man kan göra, dessa valmöjligheter. Går man in genom fel dörr, eller fel väg så blir det ju tokigt. Men hur ska man kunna veta, om man inte får uppleva alla valmöjligheter och det är ju givetvis omöjligt. Ne, det är minsann krångligt dethära.
Vad man än gör, hur man än gör så finns det alltid valmöjlighter. Det gäller att tänka, känna och bestämma. Men det är inte så lätt alla tiders, kan man då ångra sig om man gjorde ett val som sedan inte kändes rätt?