Torsdag och sjuk.

Jag tycker inte jag är annat än sjuk nu i dagarna, va ju inte längesen jag hade feber o detta nu o sen få de nu igen. Jäkla förkylningar som bara går runt nu. Vem har egentligen kommit på det här med förskylningar, det är egentligen en helt meningslös uthålling sjuka som bara är dryg och irriterande.
Tänk själv, om du inte är irriterad för att du själv har det så om någon i samma utrymme som du eller inom viss räckhåll, om denna människa nyser en gång för mycket eller hostar på ett fult sätt så blir man så himla irriterad så att man tillochmed ibland vill skjuta människan eller slå in pannbenet på den så den iaf håller käften.

Sen har jag min jäkla klåda över kroppenn som jag haft sen i höstas nu, och jag trodde det va på grund av den kalla långa vintern o detta. Men ikke, den är nästan värre nu än va den va innan värmen kom och snän försvann. Helmysko, de va himla längesen jag hade kli nu och gud vad skönt de har vatt. Men man får väl ta tummen ur röven och ringa dom där på vårdcentralen och be dom hjälpa mig med mina olika problem. Se om det blir någon framgång denna gången, har inte direkt vatt så stor framgång dom andra hundraelva gångerna jag har vatt där menar jag. Men måste man så måste man, helt enkelt.
Kanske mamma ringer om jag ber snällt, finns en chans, men den är nog liten.

Men nog med sjukligheter nu, mitt i allt sånt kraffs så är jag ju faktiskt glad och mår bra egentligen :)
Har minsann hittat mig min egna lilla sötnos, han har ifs stått vid min sida i nästan ett år, men inte förrens nu för några veckor sedan upptäckte jag att jag faktiskt hade kärleken närmare än vad jag ville förstå.
Ja, fin är han iallafall och han gör mig glad och värm, det pirrar på ett sånt där vis som får en känna sig trygg fast samtidigt helt förvirrad, förvirrad på ett mycket bra vis. Ja, detta känns minsann bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0