Sara

Kommer du ihåg när vi alltid låg och myste med varandra då när tiden för oss bara stod stilla, kommer du ihåg då vi bara fanns för oss och då jag tittade dig i ögonen och frågade vem som skulle bli mamma till dina nästa barn? Och du tittade mig djupt in i mina ögon och svarade mig "Jag hoppas det är hon som jag tittar på just nu" .
Kommer du ihåg hur lyckliga vi var? Att vi bara levde för varandra och struntade blankt i vad alla andra tyckte om oss.. Men varför, varför varade inte våran lycka?

Vänta in tiden så kommer den rätta, men alla minnen som gör så ont då?

Varför kunde det inte vara du och jag som vi sa?